Bländningens negativa effekter
Det är vanligt med störande effekter av bländning såväl från fönster som från armaturer, men också i andra sammanhang där kontrasterna blir för stora, mellan ytor som är belysta olika mycket, bländande reflexer etc. Grundregeln för att eliminera bländning, är att utjämna eller minska de kontraster som ger upphov till den störande effekten. Detta kan åstadkommas genom i huvudsak tre åtgärder:
Den bländande ytan skärmas av i aktuella blickriktningar
Vid fönster används tex markiser, persienner, gardiner etc. Det är inte bara direkt sol som behöver skärmas. Även synlig del av himlen kan föranleda bländningsbesvär. Avskärmningen måste också utformas så att nödvändig kontrastutjämning verkligen erhålls. En solbelyst vit gardin t ex kan beroende på materialegenskaperna, bli mer bländande än fönstret utan gardin. En vanlig anledning till bländning är armaturer och bländskydd som ger otillräcklig avskärmning av ljuskällan. Att uppnå bländfri belysning kräver att armaturvalet görs med stor omsorg, med hänsyn tagen till armaturernas placering i rummet och aktuella blickriktningar.
Kontrasten minskas genom att den bländande ytans omgivning görs ljusare.
Väggytor med hög reflektans kring ett fönster minskar risken för bländning. För att få ytterligare kontrastutjämning kan det ibland vara motiverat att belysa väggen runt fönstret. En ljusare bakgrund kan på samma sätt minska bländningseffekten från en armatur med hög synlig luminans.
Bländningseffekten minskas genom en graderad övergång mellan bländande yta och omgivning.
Graderade övergångar mellan glas, fönsterbåge, karm, nisch och vägg bidrar till att förmedla dagsljuset och göra ett fönster behagligt. Även armaturer utformas med fördel så att kontrastutjämning erhålles genom ljushetsgradienter.