Ljusnivåns positiva effekter
Ljusnivån har såväl fysiologisk som psykologisk betydelse. För detaljseendet innebär en hög ljusnivå också hög kontrastkänslighet. Det finns även ett samband mellan ljusnivåns skala från mörkt till ljust och en fysiologisk skala mellan vila och vakenhet, passivitet och aktivitet. Det flödande rika ljuset inbjuder till aktivitet, medan mörkret lockar till vila.
Det är uppenbart att ljusnivån har en stark inverkan på ljusupplevelsen. Det handlar dels om ett välbefinnande, mera än att i en avgränsad mening se bra. Men det är lika uppenbart, att om man tycker sig se bra eller inte också påverkar välbefinnandet. Att inte väl kunna uppfatta det man behöver se ger irritation och onödig ansträngning.
Upplevelsen av ljusnivå när man träder in i ett rum har starka kopplingar till känslor av olika slag. Att t ex komma in i ett ljust rum från ett mörkare kan vara befriande. Att gå in i ett mörkare rum från ett ljust känns på annat sätt. Hur man värderar ljusnivå när man vistas i ett rum beror givetvis på vad man gör i rummet, vad man behöver se, men också på vem man är, vad man är van vid, vad man tycker om etc. Vad som är lämplig ljusnivå i ett sammanhang beror därför av många faktorer. Det är alltid en fördel om ljusnivån i ett rum kan varieras, gärna inom vida gränser. De karaktärsförändringar som belysningen kan ge rummet genom ljusnivån förutsätter att ljusflödet ändras i relativt stora steg. En fördubbling av belysningsstyrkan får rummet att upplevas ljusare, men långtifrån dubbelt så ljust.
Ljusnivåns negativa effekter
Negativa upplevelser som kan knytas till ljusnivån kan handla om att rummet är såväl för mörkt som för ljust. Känslan av att det är för mörkt har både med välbefinnande och synprestation att göra. Man blir trött, känner obehag, ser inte det man vill se. Liknande effekter uppstår om rummet upplevs för ljust. Bländning och blänk inverkar ofta i detta sammanhang. Dessa faktorer är som regel svårare att bemästra ju mera ljusstrålning man för in i ett rum. Men även utan dessa störningar kan ljusnivån vara obehagligt hög.
Det finns såväl ekonomiska som praktiska skäl att begränsa ljusflödet i ett rum.
Adaptationen gör också ökningar av belysningsstyrkan i ett rum allt mindre märkbara ju högre utgångsläget är. Man bör därför inte överdriva betydelsen av belysningsstyrkan på bekostnad av övriga kvalitetsfaktorer i ljusupplevelsen.
Det finns inget direkt samband mellan den upplevda ljusnivån och den fysikaliska ljusintensiteten. Ett rum kan uppfattas för mörkt på grund av att rumsytorna har låg reflektans. En ökning av belysningsstyrkan för att ge ljusare rumsintryck ger då ringa effekt. Istället bör rumsytornas reflektans ökas. Monoton ljusfördelning kan också bidra till känslan av att ljusnivån är för låg. Detta även om den är tillräcklig för synarbetet och detaljseendet. Saknas varierade luminanser i synfältet ser rummet lätt jämngrått ut. Om belysningen istället är varierad, uppfattar man på ett annat sätt ljusets närvaro i rummet. Detta kan förstärka intrycket av ljusnivån, även om ljusflödet är oförändrat.