Ljusnivåns negativa effekter
Negativa upplevelser som kan knytas till ljusnivån kan handla om att rummet är såväl för mörkt som för ljust. Känslan av att det är för mörkt har både med välbefinnande och synprestation att göra. Man blir trött, känner obehag, ser inte det man vill se. Liknande effekter uppstår om rummet upplevs för ljust. Bländning och blänk inverkar ofta i detta sammanhang. Dessa faktorer är som regel svårare att bemästra ju mera ljusstrålning man för in i ett rum. Men även utan dessa störningar kan ljusnivån vara obehagligt hög.
Det finns såväl ekonomiska som praktiska skäl att begränsa ljusflödet i ett rum.
Adaptationen gör också ökningar av belysningsstyrkan i ett rum allt mindre märkbara ju högre utgångsläget är. Man bör därför inte överdriva betydelsen av belysningsstyrkan på bekostnad av övriga kvalitetsfaktorer i ljusupplevelsen.
Det finns inget direkt samband mellan den upplevda ljusnivån och den fysikaliska ljusintensiteten. Ett rum kan uppfattas för mörkt på grund av att rumsytorna har låg reflektans. En ökning av belysningsstyrkan för att ge ljusare rumsintryck ger då ringa effekt. Istället bör rumsytornas reflektans ökas. Monoton ljusfördelning kan också bidra till känslan av att ljusnivån är för låg. Detta även om den är tillräcklig för synarbetet och detaljseendet. Saknas varierade luminanser i synfältet ser rummet lätt jämngrått ut. Om belysningen istället är varierad, uppfattar man på ett annat sätt ljusets närvaro i rummet. Detta kan förstärka intrycket av ljusnivån, även om ljusflödet är oförändrat.