Skuggornas positiva effekter
Bedömning av skuggförhållanden i ett rum gäller i första hand formbeskrivande egenskaper. Skuggan kan framhäva eller förvanska den upplevda formen hos ett föremål eller ett rum. Bedömningen avser hur väl skuggorna bidrar till att beskriva det man ser.
Vår tolkning av formvärlden har sin utvecklingshistoriska grund i det naturliga ljusets belysningsförhållanden. Dagsljusets riktningsvariationer, från det helt diffuserade ljuset en jämnmulen dag till det starkt riktade solljuset, ger skuggor av mycket olika karaktär som alla uppfattas naturliga i sitt sammanhang. De beskriver också formen på föremål och rum på ett sätt som vi är vana vid. Det betyder inte att ett föremål i naturlig belysning alltid framträder på sitt tydligaste sätt. Men det naturliga ljuset ger sällan en skuggsituation som förvanskar formupplevelsen.
Studier har gjorts av vilken skuggivning som bäst beskriver ett ansikte. Det förvånar knappast att riktat ljus snett framifrån och snett uppifrån i kombination med en diffuserad belysning anses ge det bästa resultatet. Riktat ljus snett nedifrån eller uppifrån ger ansiktet förvrängda uttryck.
Ju otydligare skuggorna är, desto mindre stöd ger de synsinnet för dess uttolkning av vad ögonen ser. För behagligt seende är nyanserad skuggbildning en förutsättning. I praktiken innebär detta att armaturerna väljs så att deras lysande ytor avvägs väl i förhållande till armaturplacering och belysningsfunktion.
Uttolkningen av skuggsituationen i ett rum är entydig, endast om dess belysning åstadkoms med en enda ljuskälla. Med flera armaturer kommer skuggförhållandena att variera på olika platser I rummet. Detta berikar vanligen den visuella upplevelsen, men kan också bidra till att ett rum är svårtolkat visuellt.