Ljusfördelningens positiva effekter
Ljusfördelningen i ett rum betyder mycket för rummets karaktär, och är ett påtagligt medel för gestaltningen av ett rum. Ljusfördelningen kan varieras i stor utsträckning, och redan relativt små förändringar av denna egenskap får betydelse för rummets totala karaktär.
Olika principer för ljusfördelning i ett rum kan var och en knytas till sin speciella grundkaraktär. Även om dessa är påtagliga i synupplevelsen, är det inte alldeles lätt att beskriva dem i ord eller bild. Som nämnts tidigare är det bara genom egna iakttagelser och erfarenheter som man kan få kunskaper om belysningens möjligheter att gestalta ett rum. Det gäller i allra högsta grad om ljusfördelningen.
Frågan om vilken ljusfördelning som är önskvärd hänger i hög grad ihop med det sammanhang som belysningen förekommer i. Vad som är otillfredsställande i ett fall, kan vara bra i ett annat. Ljusfördelningen måste stämma med rummets utformning och den verksamhet som bedrivs där. Det förutsätter att den som planerar har god förmåga till inlevelse i önskad rumskaraktär.
Ljusfördelningens negativa effekter
Obehag som härleds till ljusfördelningen kan förklaras av såväl för stor som för liten ljushetsvariation. Lämpligt variationsområde bestäms av synsinnets gränser för vad som uppfattas behagligt. Alltför stora ljushetsskillnader gör det svårt att uppfatta en obelyst del av rummet i förhållande till en belyst. Dessa skillnader kan också ge viss grad av bländning. En alltför ojämnt belyst arbetsyta är också en vanlig anledning till obehag. Det alldeles jämnt fördelade ljuset i ett rum å andra sidan ger lätt en monoton och trist karaktär, i synnerhet om även väggarna saknar ljushetsskillnader. En icke önskad monotoni kan dock enkelt undvikas. Synsinnets känslighet för ljushetsskillnader gör att relativt måttliga ljusvariationer kan bryta det monotona intrycket. Redan en belyst intressepunkt i ett för övrigt jämnt belyst rum kan vara tillräckligt för att förbättra ett annars trist rumsintryck.